Randningssats

• Mjukt grs dr hjulspr syns tydligt lmpar sig vanligtvis vl fr randning.

• Styvt grs dr hjulspr inte syns lika tydligt ger ofta ett smre randningsresultat.

• Grssorter fr kallare klimat som brukar odlas lngre norrut r vanligtvis mycket lmpliga fr randning.

• Grssorter fr varmare klimat som vanligtvis odlas lngre sderut ger en mindre uttalad randning.

• Grssorter fr vergngszoner som vanligtvis odlas i omrdet mellan norr och sder kan ge god randning i vissa omrden och under vissa delar av vxtssongen, medan de medfr smre randning i andra omrden eller under andra delar av ssongen.

• Vissa grssorter ger bttre randningskonstrast nr man klipper det kortare. Andra grssorter eller fuktigt grs kan ge bttre konstrast om man klipper med en hgre klipphjdsinstllning. Prova dig fram fr att ta reda p vad som passar bst under rdande frhllanden.

S hr reflekterar grset ljuset:

• Klippmnster som i huvudsak lper frn st till vst har strre konstrast n mnster som lper frn norr till sder.

• Randningsmnstrets kontrast syns mindre tydligt mitt p dagen och mer tydligt p morgonen och eftermiddagen.

Grs som bjs mot dig ser mrkare ut; grs som bjs frn dig ser ljusare ut.

• Klippmnster som i huvudsak lper lngs med en vg fr strre konstrast nr man tittar p det samtidigt som man kr till eller frn omrdet. Randningskontrasten syns mindre tydligt nr du tittar tvrs emot klippriktningen.

• Om det finns en fokuspunkt eller en utsiktsplats i omrdet ska du klippa ett mnster som i huvudsak strcker sig till och frn denna observationspunkt.

• Undvik om mjligt att arbeta i sluttningar under vta frhllanden.

• Stora, plana ytor ger ofta bttre randningskontrast n sluttningar eller omrden dr mnga ytor trimmas eller kanttrimmas.

• Klippning i morgondagg kan ge god randningskonstrast.

• Dubbel klippning och en andra klippningsomgng med en 13mm lgre klipphjd kan ge god randningskontrast.

• Sidospridning av grsklippet kan dlja randningen och minska kontrasteffekten.

• Uppsamling kan medfra hjulspr och minska randningseffekten.

• Mullning medfr oftast utmrkt kontrast och kar randningseffekten.

• Klippningsomrdets storlek pverkar det slutliga utseendet. Stora ytor kan se bttre ut om de klipps med en stor grsklippare. Sm ytor kan dremot se konstiga ut om de klipps med en stor grsklippare.

• Stora ytor med ett par trd eller andra hinder ser ofta bst ut om klippmnstret verkar g genom hindret. Det ser t.ex. oftast bst ut om ett mnster stmmer verens med och fortstter p andra sidan om en liten damm. Ett annat tvrklippt mnster bortom en stor damm kanske inte syns.

• Vissa ytor ser bst ut med ett klippmnster bestende av lnga raka linjer som fljer omrdets kanter. Vissa ytor ser bst ut med ett rombformat mnster, dr ingen av de raka linjerna ligger i linje med ngon av omrdets kanter. Fr omrden med bljande kullar eller dammar r det oftast bst med randmnster som bestr av vgformade kurvor. Du kan markera och frstrka ett tydligt knnetecken som en liten damm genom att klippa i ett radiellt mnster eller ett ringmnster.

• I ett nytt omrde kan du under de tv frsta veckorna behva flja exakt samma mnster och riktning och anvnda samma hjulspr. Denna behandling fr grset att brja bja sig i nskad riktning.

• Den tredje veckan ska du anvnda ett randningsmnster som gr i korsande riktning.

• Den fjrde och femte veckan upprepar du originalmnstret. Nr det frsta randningsmnstret har etablerats kan du vxla mnster varje vecka fr att stadkomma ett schackmnster eller ett skotskrutigt mnster.

• Klipp inte i exakt samma mnster varje vecka. Detta medfr att marken pressas samman i hjulspren och kan leda till sprbildning eller frsnkningar lngs med hjulspren.

• Hj upp rullen nr du svnger – randningen blir i allmnhet inte bttre av att du svnger i ndarna.

• Om du lyfter upp rullen blir mnstret mindre otydligt i ndarna.

• Lyft upp rullen och klippdcket och kr lngs med en tidigare klippt strcka fr att frdas frn en del av omrdet till en annan.

• Kr inte tvrs ver ett randigt mnster.

• Det r oftast bst att brja med att klippa runt omrdet fr att faststlla dess grnser.

• Vid anvndning av sidoutkastare ska grsklippet riktas bort frn gngvgar, uppfarter, blomsterrabatter, byggnader och fordon. Om sidoutkastaren slungar grsklippet lngt bort klipper du ytterligare vndor fr att undvika nskad undanrjning av grsklipp.

• Undvik att backa i alltfr hg grad. Om du kr fram och tillbaka eller upprepade gnger manvrerar framt och bakt runt ett hinder komprimeras grset, vilket frsmrar grsmattans utseende.

• Undvik nra trimning d randningssatsen r monterad s att inte marken och rullen skadas.

• Flj alla regler fr sker klippning, s som beskrivs i bruksanvisningen. Klipp inte p ett farligt stt bara fr att f ett visst mnster.